Bortom "SJUKT" Del 1/2
Kategori: Allmänt
Alltså... Jag vet inte ens vart jag ska börja här... Som ni redan fått reda på här så sker ju en del våldsamma händelser, vissa av... "Acceptabel" natur och vissa smärre psykotiska... Men det som hänt nu är bortom sjukt asså. Skulle jag ändå sätta ett namn på det skulle det heta nåt i stil med "Horungemani av högsta gradens psykos" eller nåt i den stilen. Jag tjaffsade med den äldre brodern som ni såg i ett av mina inlägg. Där jag visade att det räckte. Dum som jag är gick jag på ursäkterna han hade till slut och tog in honom i min "Hycklerifria" värld. Vi var inne på 3:e dagen av stoj o roligheter och, till allas förvåning, tidiga mornar också. Hans hund fick tag på en annans, och det blev fajt mellan de två hundarna. min bror använder alltid onödigt vål mot honom men i stundens hetta måste man kanske gå ett steg bakåt i evolutions stadiet och visa djuret man har hemma vem som bestämmer, jag vet inte. Vad detta resulterade i för skador vet jag inte men hans hund verkar må bra, den andra hunden och dess ägare har jag inte sett till sen dess. Sen började det. Hans hund sprang förbi mig och la sig på backen snett bakom mig. Hans "mördarblick", och jag vet att detta uttryck används av många i många situationer men alla som upplevt detta från min bror vet hur han ser ut, ställ vem eller möjligen vadsomhelst framför honom och tar sig runt, över, över eller igenom det, allt för att nå sitt mål. Jag försökte hålla mig lugn och sa "Rör honom inte". Han vänder sig och skriker, inget ovanligt för mig där men blicken han hade, och nivån han sjunkit in i sitt sjuka beteende var bland det grövsta jag sett. Han skrek och DREGLADE samtidigt, nästan fradgade. "HAR JAG RÖRT HONOM ELLER?! SERE UT SOM ATT JAG SKA RÖRA HONOM ELLER?!" "Ja, det ser ut som du ska slå honom igen" "JAG FATTAR INTE VADFAN DET ÄR FÖR FEL PÅ DIG OCH RESTEN AV ER ATT NI TJATAR OM DET DÄR" "Fine", Sa jag, "Du har visat ännu en gång att du är omöjlig att ha o göra med"...... Tror ni det är över här tror ni fel. Timmarna gick, och agressionerna byggdes upp. Några timmar vid datorn som temporär lösning, damen kom hem, vi hamnade i diskussion som ledde till argumentation som ledde till att jag flippade snett och skickade mitt glas i golvet ("Mitt glas" här hemma är en bartendershaker i metall, så det pajade inte) Sen stack jag ut, min bror öppnade sin dörr och undrade vad som hände, mina exakta ord flyr mig nu, men nåt i stil med "Du ska bara hålla käften", så skrek han samm eller liknande mening tillbaka, och tog stora kliv tillbaka upp för trappen och sa "Bra, då löser vi detta nurå"...... Och här, allihop, kommer det mest sjuka. Min bror och jag har vevat på varandra vid ett flertal gånger, men ingen av oss har ju liksom gått fullt ut på varann... Palle skriker från sin dörr "Asså Sonny, kommer du in här så (Och här är jag framme vid hans dörr) svär jag att jag sätter dom i dig. Han stog med 2 köksknivar i händerna, och för sisådär 5 sekunder så kunde jag inte ens prata, för jag fattar inte hur han kundra dra kniv mot mig. Man kan argumentera att han gjorde det, rent hypotetiskt, för att med all turbulens på byn så för att det finns stor risk att jag blir jumpad så i den hypotesen skulle jag ju då möjligen gå runt med kniv på mig. Men jag hade ingenting i händerna när jag kom fram till hans dörr, han stog där med 2 köksknivar i händerna och sa att om jag klev in så skulle han sätta dom i mig. Sen blev det bara munhugg. Jag ifrågasatte hans hyckleri då han alltid menar på att en fair fight är en fair fight, då svarade han med att jag var dubbelt så stor som han o.s.v. Asså jag hajar inte hur fan han kunde dra dom mot mig, och stå med dom där och hota tills jag gick. Det sjukaste med det hela är att det motsäger inte bara vad man kan kalla en fair fight, utan också hela hans beteende. Dag 2 av detta kommer jag skriva när jag pallar asså för nu suger det i gamer-tarmen. Vill bara ännu en gång ge Mary all respekt och kärlek för att hon pallar med detta. Och så vill jag säga att ska ni som inte är familjemedlemmar kommentera här, så är detta en 2 dagar gammal händelse, och jag har inte smält allt helt och hållet än, så när ni kommenterar, använda inga onödiga personliga påhopp, för våran relations skull, då jag har en tendens att hellre flame:a än att faktiskt argumentera när jag är såhär arg. "Peaze be with you all, god knows i won't have my share until i'm 6 feet under, if even that"